Efter en abort är det viktigt att du får samtala om din erfarenhet och de känslor som den har väckt i dig. Du har upplevt en förlust och det är tillåtet att sörja den. En abort väcker ofta motstridiga tankar och det kan kännas skrämmande att behandla alla känslorna. Men att undertrycka känslorna hjälper ändå inte, utan kan till och med förvärra situationen. Att tiga ihjäl en svår erfarenhet kan binda dina tankar och känslor och påverka livet väldigt länge. Det är viktigt att behandla känslorna så att de inte vänds inåt och förvandlas exempelvis till depression, självhat eller självdestruktivitet. Kvinnor som gått igenom en abort upplever ofta att ingen förstår deras erfarenhet och drar sig undan.
Sorgen efter en abort är delvis likadan som den sorg en kvinna som fått missfall upplever. I båda situationerna bryts plötsligt det band som knutits mellan mamman och barnet under de första graviditetsveckorna. Vid en abort är ändå skuldfrågan svårare att behandla. Efter en abort är den första känslan ofta lättnad. Efter en tid försvinner ändå de första känslorna av lättnad och det kan kännas svårt att tänka på vad som egentligen har hänt. I detta skede förnekar många hela saken och de känslor som är kopplade till den. Förnekandet kan räcka från några timmar ända till årtionden. Kvinnor reagerar på väldigt olika sätt. När en kvinna upphör att förneka fakta drabbas hon ofta av ångest och ilska. Ibland kan känslorna vara överraskande starka. Kvinnan kan vara arg på sig själv och/eller andra. Det är viktigt att uttrycka denna ilska, eftersom den kan orsaka psykosomatiska symptom, till exempel depression och självdestruktivitet, om den vänds inåt. Skuld, skam och självömkan är också känslor som ofta kommer fram. Att ge och få förlåtelse är ett av de viktigaste stegen mot tillfrisknande. Efter det är det betydligt lättare att möta det skedda.
Itu-projektet erbjuder gratis och konfidentiell samtalshjälp och Journey-stödgrupper för dem som gått igenom en abort. Du kan ta kontakt fastän det skulle ha gått en lång tid sedan du gjorde din abort.
Journey-stödgrupp för kvinnor som genomgått abort
I en liten grupp tillsammans med andra som gått igenom samma sak får man behandla frågan under nio träffar i Askeleet-stödgruppen som samlas en gång i veckan. Gruppen har två ledare. Målet är att erbjuda en trygg miljö där man kan möta sina egna erfarenheter och tankar och känslor i anslutning till aborten utan rädsla för fördömanden.
Askeleet-gruppen grundar sig på den modell för kristerapi som den engelska organisationen Care Confidential har skapat. Modellen består av följande steg:
- Att söka hjälp
Det första steget mot tillfrisknande är att söka hjälp. Det kräver mod, eftersom det handlar om mycket personliga och känsliga delområden i livet. Detta steg sker i ett enskilt samtal där man tillsammans funderar över ifall en grupp är det bästa alternativet.
- Att berätta sin egen historia
Första träffen där hela gruppen är med. Processen börjar när kvinnan öppnar sig och berättar sin egen historia, inte bara fakta och omständigheter omkring aborten, utan sina tankar och känslor.
- Från förnekande framåt
Att komma vidare från förnekelseskedet innebär att medge att aborten inte gick förbi utan att ha påverkat kvinnan själv. I detta skede går man djupare igenom kvinnans känslor och konstaterar på vilka olika sätt erfarenheten har påverkat henne och hennes liv.
- Vrede och depression
När man kommer förbi förnekelseskedet är den första känslan ofta vrede. Det är viktigt att behandla den känslan, eftersom den kan dölja andra djupare känslor. Outtryckt vrede kan dämma upp ditt inre och orsaka depression eller vändas till starkt självhat.
- Skuld och skam
Skuld och skam är känslor som den som lider av depression efter en abort ofta upplever samtidigt, därför kan man inte alltid skilja dem åt. Skuld är en sund känsla med vilken man kan uttrycka vissa åsikter och handlingar. Skam är en negativ känsla som binder hela människan i en känsla av värdelöshet. Många kvinnor känner djup skuld över en abort, men förstår inte varför. De har ju gjort ett beslut som verkar helt logiskt. Rätt behandlad kan skammen öppna vägen till att bekänna och erkänna sina egna fel.
- Sorg
På sin väg mot tillfrisknande sörjer kvinnan förlusten av ett barn. I detta skede vill man få kontakt med känslorna för att sorgen ska kunna uttryckas. Att uttrycka sorgen gör smärtan och förlusten acceptabla. Efter en abort vägrar kvinnan ofta sig själv rätten att sörja och sorgen däms upp. Avsikten här är att ge tillåtelse till en naturlig sorgeprocess efter en förlust.
- Ansvar
Ansvarsfullhet är att bära ansvar för sina egna ord och handlingar. Man lär sig att erkänna fel och misstag som gjorts. Det är viktigt att kunna skilja åt det egna ansvaret och andra personers andel i den gjorda aborten.
- Förlåtelse
Efter att kvinnan erkänt sitt ansvar kan det kännas som om hon bär på en tung börda. Att förlåta sig själv och dem som varit med i processen är ett viktigt steg mot tillfrisknande. Det svåraste är antagligen att förlåta sig själv. Därför behövs det här uppmuntran att ta emot förlåtelsen som en gåva och sluta fördöma sig själv. Ofta stiger också andliga frågor fram. För många blir vetskapen om Guds förlåtelse och nåd något som gör det lättare att acceptera förlåtelsen.
- Att acceptera och avstå
Upplevelsen att få och ge förlåtelse lättar. Det hjälper att acceptera det som skett och släppa känslan av förlust. Det handlar inte om att passivt ge upp, utan är ett sätt att komma loss från människor och omständigheter. För vissa handlar det om en betydande attitydförändring, och vissa behöver mer tid.
- På väg vidare
I Itu-projektets stödgrupp håller vi den sista träffen en minnesstund, som är en konkret avslutning på processen. Detta steg ger möjlighet att se framåt i livet. På samma gång funderar vi över ifall det ännu på något område i livet behövs stöd i anslutning till abortupplevelsen.